minnet

Jag känner verkligen hur bra den här dagen blev. Hur perfekt , hur jättebra den blev. Eller inte. Har jag sagt att jag ska hälsa på vännerna i nykvarn idag och i morgon? Har jag sagt att nämnda person även har glömt plånboken hemma? I Västerås! Och att nämnda person även sitter just nu i Eskilstuna. Och Maken är i Trosa och har presentation av sitt projekt och ska komma och hämta mig efter skolan. Det känns inte så bra just nu. Inte. Så. Bra.

mvh dum i huvudet!

Dagens outfit- the hot version.

Jag känner mig så fin idag och säger till Maken: Titta vad fin jag är! Han svarar: Du ser ut som en blandning mellan Bea och Emma.

Jag ba: M, precis så är det och Jasmine.  Den röda övertröjan är från Emma, den rutiga skjortan från Bea, byxorna från Jasmine.

Maken: Vad är ditt då?

Jag bara: Underkläder, linne och strumporna.

Har jag sagt hur mycket jag gillar att återbruka. Jag tycker det är så härligt att få kläder och få ge bort kläder. Jag håller på att plocka ur min garderob för att ge bort lite kläder som jag inte använder. Det är så konstigt.  Jag har kärleksplagg. Du vet som jag älskar men inte passar i men som jag har så svårt att göra mig av med. Men nu gör jag slag i saken. Jag sorterar ut det jag inte kan/vill ha längre. Även mina kärleksplagg ryker. De som jag vill ha men inte passar i.

Men idag, idag är jag smashing. Jag känner mig så läcker även om det bara är vardagskläder. Plus att jag genom att använda tre andras kläder skapar mig en helt egen stil. En stil som jag gillar och och, jag har inte kunnat ha de här byxorna förut. Eller jag kunde inte ha dem, ignorerade dem och tänkte jaja, jag prövar väl när jag sorterade ut dem igår för slängning och de sitter som ett smäck. De är ett av de där plaggen som jag inte har velat slänga för att de har varit så snygga.

Så idag, idag är jag het.

Vänskapsinjektioner och seminarium

Idag har jag seminarium. På lördag är det högskoleprovet. Nästa fredag är det inlämning av det vi har seminarium på. Idag åker jag till mina vänner i Nykvarn och stannar tills i morgon på kvällen. Ja, det kanske inte är helt rätt prioriterat. Men, på något sätt är det det. För man behöver vänskapsinjektioner med. Det är därför jag inte är så aktiv här på bloggen. Jag sitter vid datorn hela dagarna långa. Men sedan när jag väl slutar plugga och skulle kunna blogga. Ja, då är jag så less på att se laptopen att jag bara vill göra annat.

Det är så det är just nu och då får det vara så med. Jag behöver lite vänskapsinjektioner. Är verkligen i behov av det. Det ska bli så skönt. Jag säger inte att jag inte har med mig skolgrejorna till dem, för det har jag. Men ja, jag behöver annat med.

Just nu sitter jag i köket, på en stol med datorn på bordet. Bredvid mig har jag en kopp grönt te, som faktiskt inte är äckligt, en skål gröt med lingonsylt och mjölk. Skolböckerna har jag burit in i ett annat rum. Jag har packat och gjort mig i ordning, jag har diskat all disk utom det som vi använt nu på morgonen och känner mig redo att åka. Just ja, torrshampoot. Det kanske jag ska plocka ner med. Det är bra att ha med även om vi kommer hem i morgon.

Cyklat 1,8 mil idag

Jag blev inringd till jobbet idag. Jag skulle ta lite prover på vårdcentralen och min vårdcentral ligger 3,6 km bort. Sedan cyklade jag från vårdcentralen till jobbet som låg 5,6 km från vårdcentralen. Jag körde vilse på vägen dit ungefär 3 km. Efter det cyklade jag hem och cyklade vilse då med.

Så totalt cyklade jag 1 mil och 8 km idag och jobbade. Jag är en superkvinna. En superkvinna som snor sin makes cykellyse för att hon har för dåligt själv. Mitt lyser jättesvagt och jag kände ska jag cykla ute på landet så gäller det att jag ser ordentligt, har skydd och syns. Så jag tog  fram norrlandskittet. Det jag hade när jag bodde på landet i Västerbotten.

Signalväst, två reflexer på armarna, cykelhjälmen och Makens lampa. När jag kom hem sa jag att jag hade snott hans lyse och då kallade han mig tjuv och sa att jag var hans tjuv. Vilket är lite gulligt. Okej, mycket gulligt.

När det börjar mörkna

Jag kände inte för att gå upp i morse. Jag kände verkligen att nej, det här är inte för mig. Det här är inte min dag. Men så gick jag upp, gjorde gröt. Fixade te, gjorde i ordning min termos med te. Vi har inlämning i morgon kl 10:00 så det blir mycket pluggande idag. Så var jag fortfarande trött. Fortfarande sliten och ville fortfarande sova. Nu sitter jag i skolan och pluggar. Dricker grönt te med honung i från min lila termos och skriver på C uppsatsen ihop med Dominique. Okej, inte precis just nu för hon är och köper lunch. Jag vaktar grejor och min mage skriker av hunger. Fullkomligt vrålar. Nu har jag piggnat till.

Kan man lämna väskan på gymmet innan skolan för att sedan gå och träna efter skolan?

Jag är lite sur, jag vill gymma. Men den här kroppen jag lever med alltså. Jag vill göra slut. Idag känns inte halsen som ett köttigt sår. Idag är den bara lite ond. Så förhoppningsvis så är det bara halsont och ingen förkylning. Jag blir så irriterad på kroppen.
Jag ska ju motionera, oktober skulle ju vara min träningsmånad och ja, nej, det har den inte blivit. Om jag inte har ont i halsen i morgon då ska jag då gå på gym och träna och lyfta lite vikter och dra i maskiner.

Vet ni, varje gång jag går till mitt gym så känner jag mig som en lurendrejare som någon ska komma på mig att jag inte ska vara där och mota tillbaka mig till sjukgymnastiken inom landstinget. Men ja, jag måste ju hålla mig frisk i halsen för att kunna träna. Som sagt igår hade jag väldigt ont i halsen. Idag hade jag inte lika ont i halsen. I morgon ska jag till gymmet efter skolan. Jag önskar att jag kunde släpa med mig träningskläderna till skolan men jag orkar inte släpa runt på två väskor det går inte. Jag ska nog höra med gymmet om jag kanske kunde få göra så att jag lämnar min träningsväska på gymmet, i ett skåp, låst. Åker till skolan, åker hem från skolan, går till gymmet och tränar och tar med mig mina två väskor hem. Kan man göra så? Jag menar det är ju hur många skåp som helst i det där badhuset? De borde ju kunna undvara ett i några timmar? För min ryggs skull? Eller är jag oförskämd då?

Är det inte jobbigt att äta så lite?

Jag bara älskar folk som kläcker ur sig: Är det inte jobbigt att äta så lite som du gör efter din operation? Är det inte konstigt. Jag brukar kontra med och ja, jag tar oftast ett heteroperspektiv på det här. Vad är normalt? Äter du lika mycket som din kille? ( för oftast är det tjejer som ställer den här frågan) fast jag lika gärna skulle kunna säga äter du lika mycket som din partner? Nej, blir då svaret. Då ger jag tillbaka frågan: Tycker du inte det är jobbigt att äta så lite som du gör när du jämför med din kille? Nej, blir då svaret. Ja, men varför ska min portionsstorlek då vara jobbig? Vad är de för himla resonemang? Den enda gången den blir jobbig är när du påpekar för mig att jag äter lite. För för mig är min matportion normal.

Och vad sjutton är det med folk och påpeka hur man äter i tid  och otid? Varför? Jag menar jag säger ju aldrig Åh HERREGUD VAD MYCKET DU ÄTER MÄNNISKA?! ska du verkligen äta så där mycket?!? Jag tycker det är lite ofint av folk att påpeka hur andra äter om det inte kommer till att smaska eller säga till barn. Men alltså till vuxna människor som man förhoppningsvis vet vad de gör.

Ett tag funderade jag på att hantera ”Vad du äter lite” problematiken som anorektiker gör. Sprida ut maten på tallriken så det ska se mer ut genom att lite täcker mycket. Men sedan tänkte jag. Varför ska jag göra det?  Om de vill kommentera och vara ohyffsade så låt dem. Jag menar jag kanske kan få dem att tänka till lite istället. Det är nog därför jag är öppen med min gbp operation för jag orkar inte med kommentarerna om att jag äter lite hela tiden. Jag menar vad är en normal portionsstorlek? Vet du det? Nej, precis den är olika för alla. Men för mig ser den ut som den gör för mig och det är normalt för mig. Vad som är normalt för dig är en annan femma.

Det jag skulle önska var att folk kunde vara respektfulla när det kommer till vad andra äter och hur mycket andra äter.

Bild från https://encrypted-tbn2.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcQ2n2rXTLpBQVZtiAxtYoiV3JCqO6cl4Jtclk1gJT6adXBqDXIV

Det blev ingen resa till stockholm idag

Jag hade en sådan där dag igår. En dag när benet slutade fungera i skolan och jag var tvungen att stå upp och göra övningar inför hela klassen. Det är roligt i början reagerar alltid folk, men nu har de vant sig. Det som är schysst med den här omgången är att de faktiskt inte frågar vad som har hänt. När jag kom hem så tog jag och gick med  cykeln istället för att trampa hemåt för att få igång benet men ja, det ledde till kramp på kvällen och vid behovs medicinen ryckte fram. Jag funderar på vad det är som gör att jag får mer ont på hösten. Att kroppen krånglar. Jag tror att det är kylan och att jag inte vet hur jag ska klä mig. Jag vet att jag behöver ha varmt om ryggen men det är både för kallt och för varmt just nu så det blir fel vad jag än gör när jag ska klä mig.

Jag kanske ska bli en sådan där ” västmänniska”  Så att jag får det varmt om ryggen och slipper få kramp.  Fast jag tycker verkligen inte att västar är snyggt. Nåväl och så vaknar jag idag pepp på att åka till Lisa och gå på kalas och så har jag ont i halsen. Det var ju bara att ställa in hela resan till Stockholm. jag vill inte smittas. Så vad har jag gjort idag då?

Jag har legat i soffan och sett på serier och legat i badet och läst. Jag har inte orkat något annat. Men i morgon ska jag var pigg som en mört. För då ska jag plugga. Kroppen ska bara hålla. Annars får jag ta en plugga från sängen dagen.